Projekt Ungdomar och huvudvärk
Migränförbundet har dragit igång ett projekt som heter Ungdomar och huvudvärk, där syftet är att få ut information om just huvudvärk till ungdomar och samtidigt kunna få byta erfarenheter med andra som också är drabbade. Projektet ska hålla på i 2 år och jag har fått den härliga möjligheten att delta.
I helgen hade vi första träffen som hölls på Migränskolan i Hjelmslund. Det bjöds på god mat, härlig atmosfär och en hel del nyttig fakta, både från expertis och från egna erfarenheter. Precis som vid de föreläsningstillfällen jag varit på så möttes jag av en förståelse. Att kunna prata öppet om sin migrän utan att man möts av ansikten som mer eller mindre liknar frågetecken och att veta att de förstår vad man går igenom eftersom de själva gått igenom och känt precis samma sak. Ni försåt säkert vilken lättnad det innebär!
Mötet fick mig också att tänka tillbaka några år. Som jag har berättat tidigare så har jag för tillfället haft förvånandsvärt få anfall, men för bara några månader sedan var det helt tvärt om. Jag kände att de andra personerna som deltar i projektet är just i den situation där jag var för några år sen. Där hela livet är uppbyggt och kretsar kring migränen. Där den är en vardag som förstör och saboterar allt i sin väg, där man blir mer förvånad om den inte dyker upp än om den hade gjort det. Det är hemskt att behöva ha det så och jag hoppas innerligt att de, precis som jag, ska kunna ta sig ur den cirkeln och kunna leva mer eller mindre obehindrat.
För övrigt är jag glad att projektet äntligen har dragit igång, att det förhoppningsvis kommer få många huvudvärksdrabbade ungdomar att reagera och ta tag i sig själva. Likaså att försöka få skolan att reagera. För hur kan man nå ut till ungdomar med information om inte via skolan?
För tillfället bollas det mest med idéer, men det måste ju börja någonstans!
Själv har jag fått en svenskuppgift i skolan där det gäller att hålla ett tal kring ett ämne som rör den inriktning man går. Själv går jag på inriktningen Medicin & Friskvård och det slog mig att vad vore då mer passande än att hålla ett tal om just migrän? Tanken har jag haft även tidigare, men i slutändan har jag varit för blyg och för osäker för att våga stå där och prata om någonting så personligt och "skamligt" som just min migrän. Men nu när jag kommit upp på gymnasienivå, har fått en ny klass där vissa inte har en blekaste aning om varför jag ibland inte dyker upp, och dessutom har tagit mig över den största delen av den där pinsamhetströskeln så kände jag att det var dags att ta även detta steget. Det svåra just nu är bara att lyckas få in hela migrän-grejen på den korta tid som talet ska vara. Jag menar, har man levt med detta i hela sitt liv så har man ju en hel del saker att berätta om ;D
Nu börjar tiden att rinna iväg från mig känner jag och det börjar bli dags för lite avslappnande thé innan jag ska försöka att sova lite.
Ha det bra!
Kram Mariav
I helgen hade vi första träffen som hölls på Migränskolan i Hjelmslund. Det bjöds på god mat, härlig atmosfär och en hel del nyttig fakta, både från expertis och från egna erfarenheter. Precis som vid de föreläsningstillfällen jag varit på så möttes jag av en förståelse. Att kunna prata öppet om sin migrän utan att man möts av ansikten som mer eller mindre liknar frågetecken och att veta att de förstår vad man går igenom eftersom de själva gått igenom och känt precis samma sak. Ni försåt säkert vilken lättnad det innebär!
Mötet fick mig också att tänka tillbaka några år. Som jag har berättat tidigare så har jag för tillfället haft förvånandsvärt få anfall, men för bara några månader sedan var det helt tvärt om. Jag kände att de andra personerna som deltar i projektet är just i den situation där jag var för några år sen. Där hela livet är uppbyggt och kretsar kring migränen. Där den är en vardag som förstör och saboterar allt i sin väg, där man blir mer förvånad om den inte dyker upp än om den hade gjort det. Det är hemskt att behöva ha det så och jag hoppas innerligt att de, precis som jag, ska kunna ta sig ur den cirkeln och kunna leva mer eller mindre obehindrat.
För övrigt är jag glad att projektet äntligen har dragit igång, att det förhoppningsvis kommer få många huvudvärksdrabbade ungdomar att reagera och ta tag i sig själva. Likaså att försöka få skolan att reagera. För hur kan man nå ut till ungdomar med information om inte via skolan?
För tillfället bollas det mest med idéer, men det måste ju börja någonstans!
Själv har jag fått en svenskuppgift i skolan där det gäller att hålla ett tal kring ett ämne som rör den inriktning man går. Själv går jag på inriktningen Medicin & Friskvård och det slog mig att vad vore då mer passande än att hålla ett tal om just migrän? Tanken har jag haft även tidigare, men i slutändan har jag varit för blyg och för osäker för att våga stå där och prata om någonting så personligt och "skamligt" som just min migrän. Men nu när jag kommit upp på gymnasienivå, har fått en ny klass där vissa inte har en blekaste aning om varför jag ibland inte dyker upp, och dessutom har tagit mig över den största delen av den där pinsamhetströskeln så kände jag att det var dags att ta även detta steget. Det svåra just nu är bara att lyckas få in hela migrän-grejen på den korta tid som talet ska vara. Jag menar, har man levt med detta i hela sitt liv så har man ju en hel del saker att berätta om ;D
Nu börjar tiden att rinna iväg från mig känner jag och det börjar bli dags för lite avslappnande thé innan jag ska försöka att sova lite.
Ha det bra!
Kram Maria
Har du migrän?
Jag kikade in på Migränförbundets hemsida, migran.org, och hittade ett litet test som jag kopierade in här nedan.
Testa dig själv!
När du har huvudvärk brukar du: (ja eller nej)
Om du svarat ja på minst tre av frågorna så kan det vara migrän du lider av.
Det humoristiska är att jag på alla frågor kan sätta ett Ja.
Jag kan känna att ett anfall är på väg, jag får synstörningar, blir känslig för ljud/ljus, har ensidig huvudvärk, mår ibland så illa att jag kräks, klarar inte av fysisk aktivitet vid ett anfall, har en smärta som är dunkande och detta håller i sig ungefär 1 dag.
För övrigt har migränförbundet väldigt bra information att plocka hem. Särskilt när det gäller frågor kring olika huvudvärksformer. Har man ingen diagnos så är det inte lätt att veta vad den där irriterande huvudvärken är för någonting men med migränförbundets information är det lättare att placera in sig.
HÄR hittar du allmän information om ungdomar med huvudvärk!
KRAM v
Testa dig själv!
När du har huvudvärk brukar du: (ja eller nej)
- kunna förutsäga att en attack är på väg?
- få synstörningar före huvudvärken?
- bli känslig för ljud och ljus?
- ha svår huvudvärk som börjar på ena sidan av huvudet?
- må illa så att du ibland måste kräkas?
- få en dunkande huvudvärk som förvärras av fysisk ansträngning?
- ha ett anfall som varar mellan tre timmar och tre dygn?
Om du svarat ja på minst tre av frågorna så kan det vara migrän du lider av.
Det humoristiska är att jag på alla frågor kan sätta ett Ja.
Jag kan känna att ett anfall är på väg, jag får synstörningar, blir känslig för ljud/ljus, har ensidig huvudvärk, mår ibland så illa att jag kräks, klarar inte av fysisk aktivitet vid ett anfall, har en smärta som är dunkande och detta håller i sig ungefär 1 dag.
För övrigt har migränförbundet väldigt bra information att plocka hem. Särskilt när det gäller frågor kring olika huvudvärksformer. Har man ingen diagnos så är det inte lätt att veta vad den där irriterande huvudvärken är för någonting men med migränförbundets information är det lättare att placera in sig.
HÄR hittar du allmän information om ungdomar med huvudvärk!
KRAM v
